Utställning 9-24 november
ULRIKA FORNÆUS
”Keramikens tidigaste former i olika kulturer har alltid intresserat mig. Då jag stod inför Kinas tidiga keramik blev jag salig. Jag fann grova, kroppsliga, uttrycksfulla matlagningskärl och tyckte mig se avtrycken av kvinnornas händer och fingertoppar, som format kärlen för mer än 5000 år sedan – med utgångspunkt i kärlformen växer mina skulpturala former fram.”
Under fyra år i Kina, 2002–¬2006, hade Ulrika Fornæus möjlighet att arbeta på skulpturavdelningen vid Konstakademien, CAFA, Central Academy of Fine Art i Peking, och att dela verkstad med skulptörer från Akademien.
Efter återkomsten till Sverige vintern 2006 började hon planera för en utställning på Gustavsbergs Porslinsmuseum, som fick namnet ”RIV!” och visades våren 2009. Utställningen byggde på verk från tiden i Peking och var en idéutställning där Ulrika Fornæus egna skulpturala former samspelade med inlånade 5000-åriga tripoder från Östasiatiska museet.
Ulrika Fornæus har arbetat som producent på Sveriges Television ett tjugotal år omväxlande med längre utlandsvistelser. Under åren i Bangladesh, Laos, Vietnam och Kina arbetade hon med keramik, textil samt filmproduktion för SVT.
Konststudier: Högskolan för Design och Konsthantverk, HDK, Göteborg, Stockholms universitet, Boston Museum School of Art, Radcliffe och Harvard, Cambridge, USA, Konstakademien i Hanoi och Central Academy of Fine Art, Peking. Studieresa till Japan 2004 och 2010. Medlem i KRO.
Utställningar i urval:
Galleri Anna H, Göteborg 2012
”RIV!” på Gustavsbergs Porslinsmuseum 2009
Pickled Art Gallery, Peking 2004 och 2006
Kaolin, Stockholm, porslin och keramik från Vietnam 1998
Salong Natasja, Hanoi 1997
Purdah, en utställning om kvinnor i Bangladesh, Kulturhuset, Stockholm 1976
Ulrikas skålar i sig bildar kroppsliga former, burna från forntiden ända till nu. En sotmörk trefot bär fram henne, som vid elden, på stenåldern, lagade maten, gav bröstet – en formgivning som gäller för alla tider: Das Ewig-Weibliche zieht uns hinan… Hantverkskonsten utför och förnyar påtagliga delar av vår mänskliga situation. (…) Det fina med en skål är att dess inre – med allt vad där kan hållas inne – är helt beroende av dess yttre, själva skålens material. Yttre och inre blir på så vis oskiljaktiga: som kropp och själ. Så ger förädlad lera oss det samband vi alltid tvingas överväga: Av jord är du kommen…
Även en keramisk skål är till brädden fylld.
BJÖRN BERGLUND, författare, konstskribent
Göteborg, april 2012
